Att släppa taget om någon som varit så viktigt...

För många år sedan fick jag kort lagda och dom visade en person som var väldigt viktig för mig. -Ni kommer finnas för varandra tills den dagen ni lärt er en viktig sak av den andre och sedan kommer ni inte behöva varandra mer, var orden hon sa. Jag visste precis vad hon menade och bara genom dom orden fick jag en sorg av att veta att vi en dag skulle skiljas åt, en sorg som inte släppt.

Perioder har vi haft tät kontakt och andra lite lugnare. Men senaste året har jag känt att tiden är mogen att släppa. Och för en månad sedan gjorde jag det. I en egen liten ritual tog jag farväl släppte dig fri. Inte utan tårar men vetskap av att det inte fanns något kvar att hålla fast vid. För några dagar sedan sprang vi på varandra och den energi vi delat fanns inte där. Och även om jag kommer sakna dig är jag så glad att vi lärt oss det vi ska. Det var dax...Tack <3
Linda

Gå varken fortare eller långsammare än din själ...

Jag har fått mitt liv av en orsak, ett syfte och en möjlighet till att göra något bra. Jag vill inte bara stanna upp i livet för att låta dagarna gå utan följa dom som om det är just den dagen som jag gör något för omvärlden.

Jag vill den dagen det är dags att lämna vidare nycklarna till någon annan kunna säga... -Jag har iallafall gjort..... Ja undra vad det blir jag kommer överlämna?
Livet är skört och ingen kan lova dig en dag i morgon. För mig är det viktigt att minnas det.

Det behövs inte mycket för att vi ska falla tillbaka på stress, tävlingar och ego-handlingar. Och sällan gör det oss gott. Stress försurar oss och ger biverkningar, tävlan att alltid jämföra oss med andra och ego att inte kunna se utanför oss själva. Låt inte det vara det vi söker.

Så efter en lång stund och en rad i en bok inser jag vikten av "gå varken fortare eller långsammare än din själ". Det är ju lite jobbigt när vi går vilse och ska finna tillbaka oss själva.

/Linda
 

Supermånens effekt...

Hur många har missat årets sista supermåne? I morse vaknade jag när den var som starkast och jag kan inte annat än säga att den påverkar mig. Egentligen har jag inte haft så svårt att sova, tvärtom, jag har varit jättetrött och lagt mig tidigt ett par kvällar nu. Skillnaden är hur jag vaknar....

Jag vaknar med känslan av ett gränsland, en illusion, och att fått känna av något som inte syns med ögat. En förvirring i där jag är och en fundering var jag varit.
Känns det igen?

Det verkar som om just denna supermåne påverkat mångas ilska och känslor runt att vara arg.  Jag har mött många sura personer senaste 2 dagarna, snäsiga människor som annars är vänliga. En del står bara tysta som om dom inte känner igen sig. Och när jag precis läste Malin Berghagens blogg så förstod jag att jag inte är ensam att märk det.

/Linda

Rensa och sortera tankarna...

Förra veckan var så omvälvande så jag vet inte riktigt var jag ska börja.... Det ingick meditation, hypnos, healingmassage, regression, djupa samtal, möten.
Jag tar nu lite i taget och sorterar, läser, antecknar och får makalösa insikter...

Undra vad som händer i nästa steg?
/Linda